josefinssåkalladeliv

Hej alla fans!

Idag var det en marginellt bättre dag på jobbet. De senaste veckorna har det varit tungt med mycket kritik jag faktiskt inte förtjänat. Och om så var fallet behövde jag verkligen inte en sådan stor portion av det. Inget supersize-meal för mig tack. Men idag var jag stärkt av truckförar-brorsans ord. Att inte lyssna för mycket på opedagogiska upplärare, att våga säga till mig själv att jag faktiskt ÄR bra på mitt jobb. Även om flera personer på mitt jobb ger mig intrycket av att jag är mer eller mindre värdelös, så kvarstår det faktum att jag faktiskt inte skulle jobbat kvar om de inte får ut något av mig. Jag skulle inte fått lära mig nya saker var och varannan vecka om de inte tycker det är någon vits med det. Men chefen är väldigt återhållsam med det positiva i sin kritik, eller försiktig som denne uttrycker det. Som att allting skulle gå åt skogen om någon säger "Bra gjort!".

Nu sitter jag hos min pojkvän och har precis ätit en ostschnitzel(?) som Findus har gjort. Han var ingen vidare kock kan jag tala om. Nej Billy, Gorby och möjligtvis Felix, det är grabbar i min smak. De kan sina grejer. Findus är bara en posör.

Allvarligt talat, klockan är halv nio och jag håller på att somna. Får väl gå att lägga mig så jag orkar upp imorgon så jag kan knyppla hela dagen, eller vad nu gamla människor gör nuförtiden. Det finns ju faktiskt en hel uppsjö med grejer man kan hitta på när man är gammal. Virka, sticka, brodera, sy och knyppla. Och tänker du nu, "Men jag kan ju inget av det här! Hur ska jag då kunna bli gammal?" så ta det lugnt. Det finns en massa kurser på dagtid där man lär sig allt det här. Pensionärer för nybörjare liksom. Jodå.

And theeen? Nothing more. And theeeeen? That´s it! Aaand theeeen?? And then I´m gonna put my foot, in your ass if you say and then again!!

And then, and then, and then, and, then, and then, and then, and then!!